Mellan två världar - Kapitel 1
*Mobilen ringer*
10 år sedan - 8-åring
Fredagskvällen var lugn. I början. Vi satt och åt vår middag, jag och pappa. Då började han prata.
Fortsättning följer
-Hallå? Vah?! Du skojar med mig vah? Jag kan inte döda den jag har vuxit upp mig! Är du sjuk i huvudet?.... Va i helv... *Samtalet avslutat*
Idag
-
Jag växte upp utan mamma. När jag kollar i albumet fullt med bilder så ser man hur lyckliga mina föräldrar var. De bodde i en stor vit villa. Pappa var den mest omtalade advokaten och samma sak med mamma. Det var så de träffades, gifte sig och fick mig. Men pappa förlorade allt när jag föddes. Han anklagar mig för min mammas död. Det är för att hon dog när hon födde mig. Det sista orden hon hann höra var "Det är en pojke!". Läkarna sa att hon förblödde. Men som sagt, det var mitt fel. Jag är en mördare...10 år sedan - 8-åring
-
-
-Pappa, pappa? ropade jag och tittade på glaset i hans hand.
Pappa hade slocknat. Han varken tittade på mig eller hörde mig. Den stora vita villan var tom. Jag satt där på det hårda trä golvet helt ensam. Drog upp knäna och höll om de medan jag tittade ner. Började gråta av rädsla. Jag var rädd att han skulle vakna upp och börja slå mig. Men han vaknade inte. Jag grät mig till sömns.
Dagen efter var det skola. Den låg en timme från oss och pappa orkade aldrig skjutsa mig dit så jag fick gå istället pga att bussar inte åkte oss. Lärarna tyckte om mig. Jag tror det i alla fall. Eller så var de tvungna. De fick ju pengar.
På vägen hem gick jag ensam. Men då hörde jag någon ropa.
-Travis?? Travis vänta!
När jag vände mig om såg jag det var Angie.
-Hej Angie, var det något?
-Nej, jag tänkte att vi kunde gå tillsammans. I alla fall en bit.
Inombords skrek jag av lycka, för jag brukade inte umgås med någon i skolan. Eller de umgicks inte med mig.
-
Detta pågick i en vecka. Vi gick hem tillsammans. Det kunde hända att vi sågs på vägen till skolan också.
Fredagskvällen var lugn. I början. Vi satt och åt vår middag, jag och pappa. Då började han prata.
-Hur har skolan varit?
-Helt okej. Jag har börjat umgås med Angelica.
-Angelica Mcbrian?!
-Ja. Vi går hem tillsammans varje dag. svarade jag.
-Mhm.. sa han och tittade lite surt och snett på mig.
-
Senare under kvällen satt jag på trappan och tittade när pappa drack och skrek pga sina räkningar som han inte har betalat på några månader. Han använde svordomar jag aldrig tidigare har hört. Han sa saker som jag vet att han kommer ångra. Men jag lät det bara vara och gick upp till mitt sovrum, tog min Harry Potter bok och började läsa och det enda jag hoppades på var att han skulle låta bli att komma upp hit och ta ur sin ilska på mig...
Fortsättning följer
Kommentarer
Trackback
